Första gången Leif kom till Skåne var 1986, då han påbörjade sin utbildning till stridspilot. 

Det blev otaliga inflygningar över Torekov inför landning på Flygflottiljen. Redan då slogs han av den storslagna natur som Torekov och Bjärehalvön har att erbjuda. Det är lika vackert oavsett årstid. Han brukar säga ”Sprakande vitt på vinter, lysande grönt på våren, knalligaste rapsgult på tidig sommar, varmt rött och guld på hösten”. Skåne hade fångat hans hjärta och han har sedan dess inte lämnat denna vackra plats.

2004 träffade han sitt livs kärlek, Susanne, som då var bosatt i Umeå. Att han skulle få henne att lämna Norrland kändes då nästan som en omöjlig uppgift. Han uttrycker ”Det gällde att vara smart, jag satsade allt på att visa upp det finaste Skåne erbjuder – och då var det givet att ta henne till Torekov”.

Efter många långa promenader med otaliga fikakorgar på hedarna i Torekov kom drömmen allt närmare. Vid en av deras många utflykter då de satt och njöt av de vackra vyerna mot Väderön svepte en mäktig havsörn in över dem. ”Där vi kommer ifrån kunde man på sin höjd få se en Fjällvråk lite då och då – och att nu få se en havsörn så nära kändes mäktigt”. Leif säger; ”Jag passade på och sa att det var ett tecken… Och det gick hem, Susanne uttryckte på kvällen det blir en flytt till Skåne”!

Det bestående minnet av den örnen – tillsammans med Leifs nära 35 år som pilot med vinge på bröstet – blev en massa år senare embryot till symbolen som sitter på de klockor vi pratar om

Många år senare, när sonen Bernhard skulle fylla 9 år kom Leif och hans fru Susanne på idén att köpa en fin klocka. De ville hitta en klocka som kunde hjälpa Bernhard att hålla tiden, men också en klocka som sonen skulle känna stolthet över och som skulle introducera honom till vuxenvärlden. Den skulle bli ett av hans första fina smycken – ett oförglömligt minne. Frustrationen över att upptäcka att de inte skulle kunna hitta vad de sökte var det som blev grunden till Torekovs.

Ju mer Leif funderade på saken, desto mer frustrerad blev han.

”Varför finns det inte fina och stilrena klockor för barn? Skolan lägger år av undervisning på att lära barn klockan, men samtidigt är det väldigt få som bär klocka.”

Det gick helt enkelt inte att hitta ett armbandsur av toppenkvalitet (safirkristallglas, hypoallergen, vattentålig etc) som var pedagogiskt tydlig och klassiskt stilig.

Så han beslöt sig för att skapa en sådan.